Jaha, då var det inställt IGEN!!!

Jag skulle på buss träning idag.
Skulle varit på det i torsdags också men då ringde dom en halvtimma innan bussen skulle gå och sa att hon var sjuk.
Visst, det är väl skönt att slippa men när man har varit nervös i flera dagar, sovit dåligt hela natten och går upp vid 6.45 för att hinna göra sig i ordning så känns det faktiskt ganska jobbigt när det inte blir av.

Men idag hade ingen ringt så jag antog att det var som vanligt då.
Kuratorn tar samma buss hit som vi ska åka tillbaka och vi skulle ta bussen närmast innan 13.00.
Så jag stod och väntade vid bussen 12.35 och bussen skulle gå 12.50.
Klockan 12.40 kommer bussen men ingen kurator där inte.
Jag blev jättenervös men jag tänkte att hon ringer väl och meddelar om hon inte hunnit med bussen.
Hon har ändå mitt mobilnummer.

Men när bussen gick 12.50 hade hon fortfarande inte dykt upp eller hört av sig.
Så jag gick tillbaka till avdelningen med massa ångest och gråten i halsen.
Dom tyckte också det var underligt så dom ringde upp henne, men hon svarade inte i telefonen heller.

Fasen, jag undrar om hon förstår hur länge innan jag ställer in mig på det här och hur orolig jag är?

13.25 ringer hon till avdelningen och undrar var jag är. Då sitter hon på bussen som avgick härifrån 13.20. Stor idé att ringa då!
För det första så var det inte den bussen vi avtalat att vi skulle åka och sen ringer hon inte innan och meddelar utan hon undrar var jag är först 5 minuter efter att NÄSTA buss redan åkt härifrån.
Då kan jag ju inte ens hinna med den bussen så det var ju helt meningslöst.
Jag mådde så dåligt då att jag inte ens hade orkat åka med den bussen heller.

Personalen frågar om hon inte kan komma upp hit och prata med mig här istället. Men nej, det hade hon inte tid till för hennes nästa patient skulle komma 14.00.

Så även om jag hade hunnit med den bussen så kan man ju fråga sig hur hon hade tänkt att jag skulle komma tillbaka hit då?
Vi har bestämt att under de första 5 resorna ska vi åka tillsammans EN väg och sen ska hon köra mig tillbaka hit i bil.
Hade vi nu tagit den bussen vid 13.20 så hade vi varit framme 13.50. Hur skulle hon då ha tid att köra mig tillbaka hit och sen vara tillbaka på Vänerparken igen klockan 14.00?

Fasen vad besviken jag blev på henne.
Hon kan inte först säga en sak och sen ändra sig utan att meddela varken mig eller personalen.

Hade hon sagt detta i tid så hade jag sluppit vänta i kylan i en halvtimme och få ångest.
Och det kanske hade gått att lösa med att personalen kunde komma dit och hämta mig i så fall.

Nej, fy tusan för denna bussträningen!!
Jag har lust att bara sluta med alltihop nu.

Rolig början på en lång julpermission..
Negativt inlägg idag, men just nu känns allt bara negativt också.

Kram