Terapi och terapi

Idag har jag varit ganska aktiv.

Gick ner till terapin idag också för att göra ett halsband till mamma, så som hon önskade. På fredagar är terapin bara öppen fram till 11.30 och jag ville ha klart halsbandet tills jag skulle åkt hem i helgen. Jag kämpade och stod i, utan vare sig fika eller rökpaus. Men klart blev det. 11.20 var jag färdig med mästerverket. ;)

Jag vet inte om jag blev så nöjd egentligen. Ångrar mig nu i efterhand att jag gjorde som jag gjorde.
Det blev ett dubbelt halsband, en längre kedja och en kortare. Mamma ville ju ha ett ljust så det blev helt vitt. Det är just det jag ångrar litegrann. Det ser lite strikt ut. Men jag hoppas att mamma gillar det i alla fall.
Längst ner på den långa kedjan trädde jag på en oval silverberlock som man även kan trä pärlor igenom.
Men det var ett väldigt pilligt jobb. Små, små pärlor med pyttesmå hål som det var svårt att få en fiskelina igenom.
När jag skulle räkna ut priset räknade jag pärlorna till 278 st!! Och det var bara de små, sen fanns det 52 större pärlor också. Pilligt!!

Efter terapin och lunchen skulle jag till öppenvården för bedömningssamtal inför att börja med KBT. Jag var fruktansvärt nervös. Förra gången jag gick på samtal på öppenvården så mådde jag varje gång sämre när jag gick därifrån är när jag kom dit. En vansinningt dålig terapeut hade jag då.

Idag gick det jättebra! Hade med mig min kontakperson Elisabeth och hon gick även med mig in på samtalet. Kuratorn jag ska ha nu verkade helt perfekt. Väldigt lugn och sansad. Pratade lagom mycket och lyssnade lagom mycket.
Vi gick igenom vad jag vill jobba med på KBT och hur vi ska kunna göra det så bra som möjligt. Det bestämdes att eftersom jag alltid blir så nervös av att åka ut på saker så ska vi åka varannan gång. Nästa vecka kommer hon hit och veckan därefter åker jag till öppenvården igen, sen ska det rulla på så med varannan vecka. Det var jätteskönt att hon var så flexibel!

När jag kom tillbaka därifrån gick jag direkt och la mig, jag var supertrött! Precis när jag var på väg att somna kommer läkaren och vill ha ett samtal med mig.
Det gällde permissionen i helgen. Jag skulle ju åka till mamma och pappa för att få träffa Elvis som jag inte sett på flera månader. Saknar honom väldigt mycket! En trygg och trogen vän.

Men läkaren sa att eftersom jag hade ständig tillsyn härom dagen så tyckte hon att det inte går att lita på mig längre att jag inte försöker göra nåt på mina permissioner så jag fick inte åka. :(
Jag försökte påpeka att jag faktiskt blivit tillsagd att vara på så mycket permissioner som möjligt och att det gått jättebra på de senaste permissionerna.

Jag sa också att om det inte går att lita på mig nu så blir det ju svårt att bedöma när dom kan börja lita på mig igen om jag inte får prova med permissioner. Då blir det ett "moment 22" där jag inte kan få permissioner för att jag inte haft tillräckligt många permissioner. Svårt att reda ut det där. Jag blev riktigt besviken av att inte få åka.

Men imorgon kommer i alla fall mamma och Ellinor hit så jag får överlämna smyckena jag gjort åt dem. Får väl se om jag får lov att åka till lägenheten någonting imorgon eller om det är stopp på det också. Man kan ju hoppas att dom inte tar bort allt mitt nöje...

Ha det gott allihopa!

Kram